C. cyaneopubescens ungar
I slutet av förra året så provade vi på att para våran Chili (C. cyaneopubescens)
Hon fick träffa tre olika herrar, men det var bara en av dem hon fattade tycke för och han fick komma till och para sig med henne.
Den 7 februari så hittade vi Chili sittandes på en äggsäck. Självklart blev vi riktigt glada och nu började den långa väntan.
Tillslut så bestämde vi oss för att den 23 mars plocka upp hennes säck.
Här lyfter vi ut säcken ur hennes håla där hon spunnit igen så tätt att vi knappt kunnat kika in.
med stor spänning började Linus att öppna säcken.
Många lager av nät var det och för varje lager vi fick öppnat så ökade spänningen.
När vi väl fått upp alla lager av nät möttes vi av det här! Det bara kryllade av småttingar!
Sakta men säkert fick vi pillat ur en och en ur säcken. De ville gärna stanna kvar på det trygga nätet.
Här har vi fått ut dem alla. Tro det eller ej, men på bilden är det 97 stycken småttingar!
Den 18 april så började de att ömsa ut till spiderlings. Flera är redan klara men många av dem väntar lite till på att ömsa.
Här är mestadels av dem klara och de ligger ihopkrupna för att stelna.
Här har vi fört över hälften av de som överlevt, 41 stycken.
Hälften av dem skall vi behålla och andra hälften skall skickas till dem som ägde hanen.
Det var historien om hur Chili fick bebisar.
Nu kommer de att börja äta och växa upp och bli stora och fina.
De är ju faktiskt fina redan nu, men det skall bli väldigt roligt att följa deras uppväxt.
Mesta dels utav ungarna kommmer finns till salu på Expo-Syd i slutet på augusti nere i Kristianstad.
Nästa parningsprojekt blir Psalmopoeus irmina (Pim).
Hoppas det går lika bra som med Chili.
/Hannah och Linus
Hon fick träffa tre olika herrar, men det var bara en av dem hon fattade tycke för och han fick komma till och para sig med henne.
Den 7 februari så hittade vi Chili sittandes på en äggsäck. Självklart blev vi riktigt glada och nu började den långa väntan.
Tillslut så bestämde vi oss för att den 23 mars plocka upp hennes säck.
Här lyfter vi ut säcken ur hennes håla där hon spunnit igen så tätt att vi knappt kunnat kika in.
med stor spänning började Linus att öppna säcken.
Många lager av nät var det och för varje lager vi fick öppnat så ökade spänningen.
När vi väl fått upp alla lager av nät möttes vi av det här! Det bara kryllade av småttingar!
Sakta men säkert fick vi pillat ur en och en ur säcken. De ville gärna stanna kvar på det trygga nätet.
Här har vi fått ut dem alla. Tro det eller ej, men på bilden är det 97 stycken småttingar!
Den 18 april så började de att ömsa ut till spiderlings. Flera är redan klara men många av dem väntar lite till på att ömsa.
Här är mestadels av dem klara och de ligger ihopkrupna för att stelna.
Här har vi fört över hälften av de som överlevt, 41 stycken.
Hälften av dem skall vi behålla och andra hälften skall skickas till dem som ägde hanen.
Det var historien om hur Chili fick bebisar.
Nu kommer de att börja äta och växa upp och bli stora och fina.
De är ju faktiskt fina redan nu, men det skall bli väldigt roligt att följa deras uppväxt.
Mesta dels utav ungarna kommmer finns till salu på Expo-Syd i slutet på augusti nere i Kristianstad.
Nästa parningsprojekt blir Psalmopoeus irmina (Pim).
Hoppas det går lika bra som med Chili.
/Hannah och Linus
